Autochthone Sprache: Teko

Grafik: Teko-Alphabet

Aa Ãã Bb Dd Dj.dj Dz.dz Ee Ẽẽ Gg Hh Ii Ĩĩ Ɨɨ Ɨ̃ɨ̃ Kk KW.kw Ll Mm Nn Ññ Oo Õõ Öö Pp Tt TCH.tch TS.ts Uu Ũũ Ww Yy ’

Autochthone Sprache: Bezeichnung: Teko (Emerillon/teko ‘awu bzw. Tɛkɔ) –

Anmerkung: gesprochen in Dörfern im Osten [Camopi (Kamopi/Kãmpi lɨmɨa bzw. Kamopi/Kamopi lẽbɨap bzw. Camopi) und umliegenden Weilern] und Westen (Elahé und Kayodé) sowie in Cayenne [Kayèn, Kayenn bzw. Kayènn/kayen bzw. kayeni/Cayeni bzw. Cayenne/kayana/Cayenne/kalanɨ bzw. kalani/Kayana/Kajen/Kayana, Kayen bzw. Cayenne/Cayan, Kayan bzw. Kayani/Kayeno], Saint-Georges-de-l’Oyapock (Senjorj, Senjòrj, Senjòrj Oyapòk bzw. Sen Jòrj Loyapòk/wayapoku/SaintGeorge/Saint-Georges uyapkon bzw. Uyapkun), Maripasoula bzw. Maripa-Soula (Maripasoula/Maipasula, Maripasoula bzw. Maripa Soula/malipa bzw. malipa isolï/Mahipahulapo, Malipahulapona bzw. Malipasulapona) und Saint-Laurent-du-Maroni (Sen-Laurent, Senloran, Sen Loran bzw. Senloran Maroni/Solan bzw. Soolan/soolan/Kamalakuli bzw. Kamarakuri/Saint-Laurent-du-Maroni)[1]

unterrichtet in Camopi (Kamopi/Kãmpi lɨmɨa bzw. Kamopi/Kamopi lẽbɨap bzw. Camopi)[2]

Sprachfamilie: Tupí > Tupí-Guaraní > Wayampí > Wayampí (Tupian > Tupí-Guaraní > Wayampí > Wayampí) –

Dialekte: k. Ang. –

Anerkennung: anerkannte Minderheiten- bzw. Regionalsprache in Frankreich 🇫🇷[3] – 2005 in Camopi Bildungsprogramm zur Förderung der Schüler in ihrer Muttersprache [Intervenants en Langue Maternelle (ILM)], 2007 umbenannt, vorher Funktion der kulturellen und bilingualen Mediatoren [fonction des médiateurs culturels et bilingues][4]

Sprachstatus: EGIDS: Status 6b gefährdete Sprache (threatened) – WAL: definitiv gefährdete Sprache (definitely endangered) – ELP: gefährdete Sprache (endangered)[5]

Alphabet: Teko-Alphabet (alphabet teko) mit 32 Buchstaben: 17 lateinischen Buchstaben, 8 lateinischen Buchstaben mit Diakritika, 4 Digrafen, 1 Trigraf und Apostroph ’[6]: (s. o.) bzw.

mit 16 lateinischen Buchstaben, 9 lateinischen Buchstaben mit Diakritika, 5 Digrafen, 1 Trigraf und Apostroph ’[7]: (s. u.) –

ISO 639-1-, -2- und -3-Codes: k. Ang., k. Ang., eme[8]

Glottocode: emer1243[9]

Linguasphere-Codes: 88-AAA-a (Emerenyón): 88-AAA-aa (Emerenyón-W.) und 88-AAA-ab (Emerenyón-E.)[10]

 

Aa Ãã Bb Dd Dj.dj Dz.dz Ee Ẽẽ Hh ’ Ii Ĩĩ Ɨɨ ˜Ɨ˜ɨ Kk KW.kw Ll Mm Nn Ññ NG.ng Oo Õõ Öö Pp Tt TCH.tch TS.ts Uu Ũũ Ww Yy

 

 

[1] Présentation, Le teko, Langues et innovations numériques éducatives en Guyane, Réseau Canopé, Ministère de l’Éducation nationale o. J., https://www.reseau-canope.fr/langues-et-innovations-numeriques-educatives-en-guyane/connaitre-les-langues/le-teko.html (aufgerufen am 2022-08-11)

[2] Cartes des langues – académie de la Guyane, Cartes des langues – amérindiennes, Carte des langues, Documents institutionnels, Académie de la Guyane 2022-04-05, https://langues-de-guyane.ins.ac-guyane.fr/Carte-des-langues-amerindiennes.html (aufgerufen am 2022-12-10)

[3] Dans les Outre-mer, Langues régionales, Promouvoir les langues de France, Nos missions, Langue française et langues de France, Délégation générale à la langue française et aux langues de France (DGLFLF), Ministère de la Culture https://www.culture.gouv.fr/Thematiques/Langue-francaise-et-langues-de-France/Nos-missions/Promouvoir-les-langues-de-France/Langues-regionales (aufgerufen am 2022-12-07)

[4] Présentation, Le teko, Langues et innovations numériques éducatives en Guyane, Réseau Canopé, Ministère de l’Éducation nationale o. J., https://www.reseau-canope.fr/langues-et-innovations-numeriques-educatives-en-guyane/connaitre-les-langues/le-teko.html (aufgerufen am 2022-08-11) und Lettres de cadrage et/ou mission des ILM, Lettres de cadrage, Documents institutionnels, Langues de Guyane, Région Académique de Guyane 2019-03-27, https://langues-de-guyane.ins.ac-guyane.fr/Lettres-de-cadrage-et-ou-de-mission-des-ILM.html (aufgerufen am 2022-08-11)

[5] Status, French Guiana, Ethnoloɠue, Languages of the World, SIL International 2016, http://www.ethnologue.com/country/gf/status (aufgerufen am 2016-04-10) und Teko, Languages, World Atlas of Languages (WAL), UNESCO Atlas of the World’s Endangered Languages, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) o. J., https://en.wal.unesco.org/languages/teko (aufgerufen am 2022-12-16) und Emerillon, Endangered Language Project (ELP), Catalogue of Endangered Languages (ELCat), University of Hawaiʻi in Mānoa, Honolulu und Eastern Michigan University o. J., https://www.endangeredlanguages.com/lang/2598 (aufgerufen am 2022-07-21)

[6] Kaleta teko ‘awu panaĩtsĩ ‘awu ipope ma’ẽ/Dictionnaire teko-français, Corpus oraux annotés (CorpOrAn), Langage, Langues et Cultures d’Afrique (LLACAN) o. J., https://corporan.huma-num.fr/Lexiques/Media/dictionnaire%20teko-fran%C3%A7ais.pdf (aufgerufen am 2022-11-09)

[7] Abécédaire teko, Langues de Guyane, Maitrise de la langue, Pédagogie, Teko, Ressources pédagogiques numériques par langue, Ressources pédagogiques, Académie de la Guyane 2017-10-11, https://langues-de-guyane.ins.ac-guyane.fr/Abecedaire-teko.html (aufgerufen am 2022-11-09) und Dzapapat teko ‘awulupi ma’ẽ, Abécédaire teko, Langues de Guyane, Maitrise de la langue, Pédagogie, Teko, Ressources pédagogiques numériques par langue, Ressources pédagogiques, Académie de la Guyane o. J., https://langues-de-guyane.ins.ac-guyane.fr/IMG/pdf/abecedaire_teko-2.pdf (aufgerufen am 2022-11-09)

[8] Emerillon, 639 Identifier Documentation: eme, SIL International 2020, https://iso639-3.sil.org/code/eme (aufgerufen am 2020-01-29)

[9] Spoken L1 Language: Teko, Glottolog, Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology o. J., https://glottolog.org/resource/languoid/id/emer1243 (aufgerufen am 2020-01-29)

[10] South-America geosector, Linguaspere Register, hortensj-garden.org o. J., http://www.hortensj-garden.org/index.php?tnc=1&tr=lsr&nid=8%3D&lr=t (aufgerufen am 2020-01-22)

Bildquelle/n:

Kommentare sind geschlossen.